Come fly with me
Better than the book
A child and a dog, can you fail?
Pleasure over businessDa var man framme i det stora landet i vaster. Inga storre svarigheter, lite vantan i Helsingfors men sen var det raka sparet till Leo's Hostel dar jag ar nu. Man ar ingen Marc O'Polo precis och skont ar det. Flygstolar ar inte det skonaste nar man ar lang, och jag vill inte veta hur kamelstolarna ar.
Langa ar daremot inte kinserna, men det gor dom upp i kvantitet. Kineser, kineser, kineser. Inte helt ovantat med tanke pa var jag ar kanske. Dock sticker man ut som ett blabar bland lingon och alla som har sniffat det minsta pa det engelska sprakets arom kommer fram och vill ova. Alternativt sa skriker de "Hello" eller "Welcome to China". Alltid trevligt med uppskattning for den man ar.
Tiden i Beijing har spenderats med att fixa tagbiljett till nasta resedestination, Xian, dar jag ska mota upp froken C. Biljetten fixades nastan lojligt latt. Efter flera skrackhistorier beredda jag mig pa det varsta; koande i timmar med stressade kineser, personal som inte kan engelska och som saknar allt vad service mind heter och fullbokade tag pa den har sidan sommaren. Istallet fixade informationsdisken fram ratt info och sen 3 personer som i foljd tog mig forbi sparrar och fram till en fryntlig dam bakom en lucka som genast skrev ut min biljett. Utfort pa under 10 min. Lite av ett antiklimax, men ett bra sadant.
Hemvagen fran stationen gick genom bakgator och grander och via en park dar kinser gjorde sadant som de alltid gor. Flyger drake, tittar pa korsbarsblommar och skriver vattenkalligrafi. Kalligrafimastaren visade att gammal ar aldst genom att krossa allt motstand med en 10 m lang graffitinspirerad skrift. Nagot som resulterade i staende ovationer och glada tillrop. Sen hade kalligrafin dunstat bort. Skulle sakert kunna ses som en liknelse for nagot...
Well, imorgon blir det Muren och ikvall blir det jet lag-sova.
Langa ar daremot inte kinserna, men det gor dom upp i kvantitet. Kineser, kineser, kineser. Inte helt ovantat med tanke pa var jag ar kanske. Dock sticker man ut som ett blabar bland lingon och alla som har sniffat det minsta pa det engelska sprakets arom kommer fram och vill ova. Alternativt sa skriker de "Hello" eller "Welcome to China". Alltid trevligt med uppskattning for den man ar.
Tiden i Beijing har spenderats med att fixa tagbiljett till nasta resedestination, Xian, dar jag ska mota upp froken C. Biljetten fixades nastan lojligt latt. Efter flera skrackhistorier beredda jag mig pa det varsta; koande i timmar med stressade kineser, personal som inte kan engelska och som saknar allt vad service mind heter och fullbokade tag pa den har sidan sommaren. Istallet fixade informationsdisken fram ratt info och sen 3 personer som i foljd tog mig forbi sparrar och fram till en fryntlig dam bakom en lucka som genast skrev ut min biljett. Utfort pa under 10 min. Lite av ett antiklimax, men ett bra sadant.
Hemvagen fran stationen gick genom bakgator och grander och via en park dar kinser gjorde sadant som de alltid gor. Flyger drake, tittar pa korsbarsblommar och skriver vattenkalligrafi. Kalligrafimastaren visade att gammal ar aldst genom att krossa allt motstand med en 10 m lang graffitinspirerad skrift. Nagot som resulterade i staende ovationer och glada tillrop. Sen hade kalligrafin dunstat bort. Skulle sakert kunna ses som en liknelse for nagot...
Well, imorgon blir det Muren och ikvall blir det jet lag-sova.
Ja absolut,kineserna är snälla, nyfikna och hjälpsamma..tro inte på skräckhistorier/Mor
SvaraRadera